onsdag 27 augusti 2008

Forberedelser for sondagens vinprovning

Pa sondag kommer det ner 20 revisorer fran Sverige for att Uppleva Italien med vart projekt med samma namn. Det blir en klassisk vinprovning som inkluderar ett vitt Toscanskt, ett Chianti, ett Brunello-vin och ett SuperTuscan. Sitter just nu och forbereder menyerna och platsdukarna. Det kommer att bli en harlig kvall.

Till Vernaccia-vinet (det vita) kommer vi smaka crostini med saffrantopping, till Chiantivinet blir det en typisk italiensk ratt gjort pa ett sadesslag som inte finns i Sverige, pa italienska heter det "farro" och liknar korn i formen och serveras ofta i form av en sallad. Pa sondag kommer vi tillaga det med farska tomater och basilika som gar perfekt samman med syran i Chianti-vinet. Till Brunello'n blir det kallskuret typiskt toskanskt sasom toskansk lufttorkad och saltad skinka, finocchiona som ar en sorts salami gjort pa de fetare delarna och med fankal som huvudsaklig krydda och tillslut en klassisk salami med vitloks och svartpeppar- smak. Avslutningsvis med Super Tuscan- vinet blir det lagrade ostar i form av parmesan och en ost som heter "Buccia di rospo" (vilket ordagrant betyder paddskinn) och tillverkas i Panzano av en vin och ost- bonde med foretagsnamnet "Corzano e Paterno".

Med andra ord; jag aterkommer med detaljer och bilder fran ett event som verkar bli riktigt bra (ta i tra..).

ps: dessutom ar det redan dags for firmafest nummer tre pa fredag..ds

måndag 25 augusti 2008

Sjoborrar- en specialité


For forsta gangen i mitt liv smakar jag dessa konstig djur som lever mesta delen av sitt liv langs havskusten med ett stadigt grepp om en klippa.

Tre runda, muskiga man med sjalar pa huvudena och smutsigt orangefargade vita linnen motte oss i ingangen till “Ricciolandia” (“riccio” pa italienska betyder sjoborre) en resturang langs den Salentanska kusten som slingrar sig mella Bari och Brindisi. Sjoborrarna (fortfarande levande) delades i tva med stora piratknivar och bara hander. Mannen verkade inte kanna ett dugg nar de vassa taggarna borrdes in i deras laderliknande hud.

Inuti dessa konstiga djur ar det som rander av orange eller vitt kladd och en liten del havsvatten. Man tar en bit av den mjuka delen av det apulianska brodet (bakat i stenugn och innehaller salt till skillnad fran det toskanska) och groper ut smeten ur skalen. Det smakar mycket hav, salt och liknar kanske den rora man kan hitta i krabborna (eller ar det kanske fargen som lurar mig?). Det ar inte mycket mat i de stackars svarta piggbollarna och egenligen ater man ju mest brod. De riktiga sjoborre gormanderna kan ata mellan 80 och 100 stycken utan problem.

Tillbaka till verkligheten


En ganska skon kansla att aterga till sitt eget liv efter olika studiebesok i andras. En viktig och larorik upplevelse som alltid, att “wallraffa” sig runt langs kusterna (frankrikes och italiens sodra delar) som forkladd semesterfirare blandat med intensivt insmaltande i en nufortiden valdigt kand miljo.

Pa franska rivieran startade jag upp med ett par dagar av intensivt rosévins smakande sasom schemat forutsag. Ett par middagar hemma hos Lena (alltid lika valfyllda bufféer av lackeheter) i kombination av valkylt rosé med is (!) och lattsammt smaprat pa det sprak jag fortsatter att onska att jag beharskade battre.

En trip till Saint Tropez utvecklade sig till en resa pa 4 timmar i bilko och, for att latta upp stamninen en aning, rockmusik pa hogsta volym med medfoljande bil-dans i sittande stallning (undrar hur den raknas i kaloriforbrannings termer..).

Val framme i lyx-paradiset blev det fodelsedags kalas. Jag och Lena firade var 60 ars dag (30 + 30) med en flaska “Black”, ett rosé i en helt svart flaska utan etikett men med ett innehall som fick vara smaklokar att gora frivolter.

Nasta dag: besok pa Chateau Sainte Roseline pa den provensaliska kusten. Efter en intressant rundvandring i vinkallaren provade vi de olika produkterna. De producerar tre linjer av vitt, rott och rosé som skiljer sig at i druvsorter, lagring och prisklass. Min favorit blev den lite ekiga och smoriga rosén i linje nummer tva Cuvée Prieure, en Cru Classé lagrad pa nya ekfat med bàtonnage-metod, dvs jasten och partiklarna som naturligt satt lagger sig pa botten av fatet rors upp med en trapinne for att blanda sig med resten av vinet.

Tva av dessa utmakta flaskor vin fick folja med mig vidare pa min resa som nu tog mig till annu en sydlig kust, namligen Puglia.

måndag 4 augusti 2008

Irriterande, parfymerade, ointresserade damer borde bannlysas fran vinprovningar!


Ni undrar saklart hur det gick pa Tignanello provningen. Jattebra ar svaret, aven fast det var vissa storande element i omgivningen. Vi var det vanliga ganget plus en jattetrevlig brasilianska och en fiorentinsk fortitaggare. Den sista var den storande faktorn om ni inte forstod det mellan radera.

For det forsta sa brydde hon sig ingenting om vinerna, ville bara dricka och bli full. Det finns inget varre nar man sitter och njuter av dyrbart vin an en person som sveper i sig nagot som lika garna hade kunnat vara Tavernello eller Akeson i BaginBox. Hon hade stark parfym sa jag kunde inte koncentrera mig pa doften (en av de forsta tumreglerna for vinprovning ar att inte ta pa sig parfym som kan forvirra doftsinnet) men det varsta var nog babblet. Babblade utan uppehall hela kvallen och dessutom kallade hon mig och den andra tjejen "le bambine" vilket betyder ordagrant "smaflickorna". Jag svarade direkt da mina latta blonda fjun reste sig pa ryggen. Ar det oss du pratar om? ja, sa hon. I Florens ar det ett trevligt satt att kalla varandra och beyder bara att man tycker om personen.

Efter att ha spenderat nio ar i staden, kanns det som jag vet det mesta om spraket och hur det anvands och bambina ar inget jag uppskattar. Det ar ungefar som att saga "lilla gumman" pa svenska. Nagon som man inte kanner och som dessutom ar allmant jobbig borjar kalla dig "lilla gumman", for mig slar det larm. Respektlost och ouppfostrat. Kanske ar jag lite val ordsnobb, men vissa saker tal jag bara inte.

I vilket fall som helst provade vi Tignanello 2001, 2000 och 1999. Min favorit ar och forblir faktiskt 2001 som med sin friskhet och balans overvinner aven de aldre skordarna. 1999 var inte dum den heller. Hade aldrats bra och var mogen for att drickas nu. Tror att 2001 kommer att vara en total smakexplotion om ca 4 ar (2012).

Fortsatter ringa runt till mina tidningar nu sista veckan innan semestern.. Som bar till Nice (troligtvis en vintur till Bandol-distriktet) och sen Puglia dar jag tankt upptacka de vita tillsammans med alla deras underbara fiskratter.

fredag 1 augusti 2008

Forvantningar, Forandringar och Klackar

I kvall smaller det!

Min kare gamle kollega Filippo ringde nyss och berattade att de anordnat en vinprovning i kvall.. av Tignanello! Piero Antinoris forsta riddare som ju faktiskt var det forsta vinet att bli omnamnt ett Super Tuscan. Det han under manga ar fortsatt att forvana mig. For sin charm, elegans, enkelhet och storhet i en mystisk blandning som ger smaklokarna nagon att tugga pa.

Jag ar valdigt uppspelt och klarar knappt av att gora mitt jobb pa kontoret da mina tankar fortsatter att svava bort i landet av dofter,smaker och sensationer som kan fa en isbit att fortsatta vara frusen aven mitt pa en asfalterad gata i Florens den 1 Augusti (det ar 38°C idag).



Igar var jag pa en restaurang/ bar som heter Golden view Open Bar (kanske det fulaste namnet jag nagonsin hort..) och tog en aperitivo med min van Camilla. Drinken var fantastiskt, likasa utsikten over floden, dessutom var servicen helt ok (vi kande servitoren och fick 10 euro rabatt vilket kan ha paverkat det hela en del..). Klackar, klanningar och tjejsnack ar en banal beskrivning av kvallen men vi var snygga som stryk och klackarna var sa hoga att de akte av innan jag atit upp den sista jordgubben som garnerade glaset. (Hade saklart extraskor i Pippi Langstrump- vaskan).

Efter lyxbaren kande vi bada ett stort behov av att gora nagonting drastiskt sa vi struttade ivag med vara klanningar och klackar (for min del nu bestamt lagre) till puben och tog varsin ol (for min del Weiss for Camillas Warsteiner). Ibland kan skillnader vara sa otroligt behagliga. Det ar skont att kanna att man lyckas vara sig sjalv bade pa lyxsalonger och sunkiga olhak. Det betyder kanske att man kommit lite langre i sin personliga utveckling och star lite stadigare pa jorden (i gympadojjor eller Pradaklackar spelar ingen roll).

Ikvall, pa vinprovningen..ahh vinprovningen! nu blir jag exalterad igen.. berattar hur det gatt efter helgen.

Fortsatter att jobba.